Fyrarummaren är bra för skolans ledning

Ledning för lärande förutsätter lärande ledning!

Låt oss börja med det personliga perspektivet från en skolledare med fem års Fyrarummarerfarenhet: (Tid: 1:15)

Fyrarummaren är bra för ledning av skolan, för ledarskapet i lärarlaget, för alla i klassrummet, i gymnastiksalen, i matbespisningen, hos kuratorn, i utvecklingssamtalet – ja, precis överallt där ledning utövas. Och lärande.

Ledning utövas förstås också av elever, av anhöriga och av andra intressenter.

När Censuren är och Förvirringen har nått en tillräckligt hög nivå kan inget konstruktivt ledarskap utövas oavsett hur mycket man vill och försöker. Inga tricks och eleganta ledarskapsmodeller hjälper oavsett om de utvecklats inom Försvarsmakten, på Harvard Business School eller UCLA. Inte heller LEAN från Toyota eller i SCANIAs tappning fungerar när censuren fått fäste och nått en viss nivå.

Då hjälper det inte heller att ge tydligare instruktioner, utfärda klarare planer, skapa rättvisare betygssystem eller flytta elever till specialklasser. Utvecklingssamtalen kan till och med kännas som ett spel för galleriet – och är det ibland också.

Helt andra typer av insatser behövs

Det hjälper alltså inte att bara göra mer av det man tidigare gjort, hur vällovligt syftet än varit.

Man behöver istället ägna sig åt att involvera alla berörda i att minska graden av Censur och Förvirring och att samtidigt skapa förutsättningar för ökad Inspiration och Nöjdhet.

Man behöver göra det tillsammans med dem det berör. För att klara av att göra det så behöver alla intressenter ”tala samma språk” – ledning, lärare och pedagoger, elever, övrig personal inklusive hälsoteamet/hälsolaget och inte minst familj och anhöriga.

Allt detta är fullt möjligt och tar inte heller särskilt mycket tid, framför allt inte lektionstid. Som många lärare sagt: ”Det tar inte tid vilket många tycks tro, det ger tid!”.

Arbetsmetoder, Steg-för-steg-guider, handledningar, praktiska och intuitiva hjälpmedel är utprövade sedan mer än 10 år. En del är utvecklat på skolor i Strängnäs, annat i Finland och mycket i Australien, framför allt för de lite äldre elevgrupperna.

Stegen på vägen för att skapa en lärande organisation i en skola eller en grupp skolor 

Att införa Förändringens fyra rum – så här går det till

Varje klassrum kan och ska bli en lärande organisation – med sina elever, pedagoger och andra intressenter! Det är målsättningen för projektet Fyrarummaren i skolan.

Här ägnar sig en skolledning åt att samla hela skolans personal i ett gemensamt arbete för att åstadkomma just detta – också på skolans viktigaste arbetsplatser, klassrummen. Här en nöjd rektor Ann-Charlotte ”Lotti” Eriksson (t v) och biträdande, Carina Thorne (t h), i samspråk med de som genomförde utbildningen på klassrumstillämpningen – Astrid Bergfors och Marie-Therese ”Fiffi” Mellström från Vasaskolan i Strängnäs.

En vanlig införandeprocess i en skola ser i sammandrag ut så här:

1. En utvecklingsorienterad skolledare/rektor/biträdande kontaktar Fyrarummaren AB eller en certifierad användare för att undersöka vad Förändringens fyra rum skulle kunna bidra med i den egna skolan.
2. En workshop med skoledningen (eller med flera skolledningar tillsammans) genomförs där de får lära känna Fyrarummaren och inte minst jobba sig igenom Organisationsbarometern med avsikt att förbättra/utveckla arbetet i ledningsfunktionen. Avslutas med överenskomna handlingsplaner samt fördelning av uppgifter och ansvar för att förstärka skolans ledarskap. Allt helt utifrån de egna förutsättningarna.
3. Ledningen tar därefter ställning till om den vill gå vidare med skolans alla vuxna på ungefär samma sätt. Om Ja:
4. En hel dag (eller två halvdagar/kvällar) med skolans alla vuxna för att lära känna Fyrarummaren på djupet. Samt några veckor senare en hel dag med samma personal och Organisationsbarometern. Avslut med handlingsplaner som förankras hos ledningen.
5. En dag med alla pedagoger och lärare samt hälsopersonal med flera intressenter där de blir tränade i och lär om och genom klassrumstillämpningarna som ser lite olika ut beroende på elevernas ålder. Utöver utbildnings- och träningsmoment ingår också steg-för-steg-guider för respektive åldersgrupper samt klassrumskit som innehåller alt nödvändigt material.
6. Införande av Fyrarummaren i alla – eller nästan alla – klassrum.
7. Efter tre till sex månader kan föräldramöten börja  användas till att också överlämna Fyrarummaren till de anhöriga. Ett enkelt och mycket användbart familjekit finns tillgängligt.

För ledningen av en skola – eller en grupp skolor – har detta avgörande fördelar:

• Ledningen ligger ”steghet före” och kan använda Fyrarummaren inom sig och i förhållande till alla vuxna. På många skolor ligger Fyrarummaren till grund för både utvecklings- och lönesamtal, formativ evaluering av undervisningen, värdegrundsarbete, likabehandlingsplaner, projektutveckling och mycket annat.
• Allt kvalitets- och utvecklingsarbete kan på ett enkelt sätt kvalitetssäkras med hjälp av Fyrarummaren.
• Eftersom en av Fyrarummarens starkaste effekter är den avcensurering och gradvis öppenhet den bidrar till så kommer ledningsarbete av alla slag att underlättas. En organisation som en skola, ett enskilt lärarlag – eller en skolklass för den delen – kan inte styras eller ledas på ett effektivt sätt så länge som Censuren utgör en stark kraft.
• Om vi tänker oss en skola med cirka 1.000 elever och 150 vuxna så kan vi faktiskt, om vi vågar oss på den tanken, räkna med att knappt 1.150 elever och vuxna, deras elevråd och olika andra funktioner samt kanske 2.000 anhöriga – samtidigt medverkar i att öka möjligheten för varje elev att ta större och större ansvar för sitt eget lärande, för sin egen utbildning och utveckling, ja för sitt liv som en del elever uttryckt saken.
• Ett antal skolor har rapporterat ökad elevtillströmning efter det att man börjat använda Fyrarummaren vilket förstås har en direkt positiv ekonomisk effekt på skolans budget och kassaflöde.
• Fyrarummaren håller, den består över tid och inte minst eleverna vill ha den kvar. Vasaskolan i Strängnäs har använt Fyrarummare i 13 år. Alla skolor i Australien som startade 2010 använder den fortfarande och i ökad grad, fyra år senare.

Här kommer några videinspelningar med rektorer som berättar om varför de valt att införa Fyrarummaren i sina skolor.

Exemplet Karinslundsskolan i Strängnäs

Ann-Charlotte ”Lotti” Eriksson, rektor för Karinslund och Tosterö skolor i Strängnäs kommun, tidigare rektor för Vasaskolan, Strängnäs.

Varför Lotti vill använda Fyrarummaren i hela skolan (3:36):

Fler användningsområden i skolan – några smakprov 

Här berättar Lotti om fler användningsområden för Fyrarummaren, för utvärdering, vid undervisning i olika ämnen, vid utvecklingssamtal, i familjerna med mera. Många lärare har redan fått positiva effekter – efter tre-fyra månader. Hon berättar också om de resultat som börjat märkas efter 3-4 månaders användning (april 2014) (Tid 4:24)

Det här samtalet spelades in i april 2014, då Lottis skolor varit igång med Fyrarummaren i klassrummen cirka 3-4 månader. I augusti 2014, vid skolstarten kom siffrorna från kommunens ”Nöjd-elev-undersökning som genomfördes vid vårterminens slut 2014. Där visade det sig att andelen elever i årskurs fyra och fem som upplever trygghet och trivsel ökat från 88% för ett år sedan till 94% nu, vilket är betydligt över kommungenomsnittet. Politikernas mål är 99%. ”Vi är snart där!” säger Lotti. ”Alla elever har rätt till en trygg och trivsam studiemiljö och Fyrarummaren bidrar med det, bland mycket annat”. 

Exemplet Pont Lonsdale Primary School, Victoria, Australia

Fay Agterhuis är rektor för Point Lonsdale, en grundskola strax utanför Melbourne, Australien berättar här om sina erfarenheter av att använda Fyrarummaren i hela skolan. Fay har också certifierat sig för att öka sina insikter, för att kunna förmedla och stå för den långsiktiga hållbarheten både i sin egen skola och andra skolor i delstaten.

Här några ytterligare bilder från Point Lonsdale Primary School. I videon ovan talart Fay bland annat om att Fyrrummaren passar in så bra eftersom det här är en öppen skola med kollektivt ansvar. På en del av bilderna nedan kan man förhoppningsvis få ett intryck av hur den fysiska miljön präglar skolan inre arbete.

Konstverk i skolans entré. Bilden förkroppsligar verkligen den upplevelse man får vid et besök på skolan som ligger ett (kort) stenkast från havet som bara skyms av några sanddyner..

Här några olika interiörer där eleverna arbetar med Fyrarummaren – som vanligt avsätts ingen bestämd schemalagd tid utan den tas i bruk när den behövs och den finns alltid tillgänglig. Därför tar den ingen tid från den övriga undervisningen utan som lärarna brukar uttrycka det: ”Den ger tid och det bara fungerar. Fyrarummaren är en del av elevernas och vår vardag – en del av skolans liv. Den har blivit helt integrerad i verksamheten.”

Fler unga aktiva användare.

Och fler ändå

Och fler – ja alla vuxna och elever använder Fyrarummaren aktivt och har gjort det under lång tid. För att det fungerar och ger resultat i verksamheten, det vill säga undervisningen.

Lärarlaget vid Point Lonsdale reflekterar tillsammans över erfarenheterna av att använda Fyrarummaren i hela skolan. Som så många andra lärare är den enstämmiga uppfattningen att skolan och hela lärmiljön förändrats sedan Fyrarummaren infördes. Det är lugnare, alla kan koncentrera sig bättre och ta mer ansvar både för sig själva och andra på skolan. Det har blivit så mycket roligare att vara lärare. Eleverna mår påtagligt bättre, kontakten mellan den enskilde eleven och varje lärare har stärkts och resultaten förbättrats.  Samtalet leds av Drusilla Copeland och bakom kameran står Bengt Lindström

Exemplet Rowville Primary School, Melbourne, Australien

Här några bilder från Rowville Primary School, också den i Melbournetrakten.  I Australien skiljer man på tre slags skolor beroende på hur de finansieras: privata, offentliga och katolska skolor. Rowville är en stor grundskola, finansierad med offentliga medel.

Drusilla i samspråk med Roz, konstlärare, som hittat ett kreativt sätt att använda Fyrarummaren med alla olika klasser nr de har konstlektioner trots att de bara kommer till den här lektionen en eller ett par gånger i veckan

Några av husdjuren vid Rowville……………

Elever vid Rowville använder Fyrarummaren i sitt klassrum

En annan klass vid Rowville med sin Fyrarummare på väggen. Alla elever har magneter med sitt foto på.

Samtal mellan Drusilla Copeland och en lärare och två elever.

Våra två helt suveräna guider på Rowville. Tack för era bidrag – för allt ni lärde oss att förstå om er skola och hur ni och andra använt Fyrarummaren för att skapa en fantastisk skolmiljö! Hälsningar från Drusilla och Bengt!

Många fler exempel finns – kontakta oss för att veta mer!

Tillbaka till navigeringen