Klimathotet, Fyrarummaren och Greta

AV HELENA YLI-KOSKI

Det finns en svensk psykologisk forskning som beskriver de krafter vi ser i rörelse just nu kring klimathotet och Greta. Många människor på sociala medier bejakar Greta och skolstrejken som sprider sig över jordklotet i detta nu.  Andra människor ifrågasätter strejken och tycker att ungdomarna ska gå i skolan och sköta sina studier istället för att missköta skolan och strejka.

Forskningen jag tänker på ledde fram till en psykologisk teori mest känd som Fyrarummaren eller Förändringens fyra rum. Den påbörjades i mitten av 60-talet då filmcensur var ett hett debattämne och tycktes liksom klimathotet dela befolkningen i två läger. Nya filmskapare på den tiden som Ingmar Bergman och Vilgot Sjöman provocerade med sitt moderna filmspråk. En del människor tyckte att dessa filmer var skadliga och inte representerade verkligheten och krävde att de skulle censureras helt eller delvis. Andra framhöll att just de här filmerna verkligen belyste en verklighet som finns och som det är viktig att visa. Dessa förespråkare menade att många filmer var för tillrättalagda, ytliga och därmed skadliga på så sätt att de fördummar människor.

Svenska filminstitutet med dess VD Harry Schein kom med en påse pengar till Psykologiska instutionen på Stockholms universitet för att få hjälp med att förstå denna censurdebatt. Claes Janssen fick då frågan från sin professor om att undersöka viljan att censurera. Janssen startade med att ta fram en attitydskala till filmcensur. Med åren utvecklades det hela till ett gediget forskningsprojekt som pågick under femton år. Janssen kunde utifrån sina data presentera en variabel i personligheten som inte tidigare hade beskrivits. Det han upptäckte i sin forskning var en personlighetsvariabel i befolkningen där vi människor kan delas upp i två olika preferenser. En del människor har ett stort behov av att känna nöjdhet, stabilitet, harmoni, förutsägbarhet, trygghet och gemenskap med andra människor för att må bra. Andra människor har ett stort behov av frihet, inspiration, skapande, filosoferande och att få leva sin egen sanning för att känna sig levande.

Han upptäckte också i sin forskning att de människor som har ett stort behov av nöjdhet för att må bra gärna sopar saker under mattan när det blir obekvämt och gemenskapen hotas. Man väljer hellre att censurera för att ha kvar sin trygghet, nöjdhet och samhörighet.För andra människor, som har en stark preferens för inspiration, är sanningen så viktig att man hellre lämnar gemenskapen än att kompromissa med det man tycker är viktigt.

Det han också upptäckte var att dessa människor lätt polariserar med varandra när de inte är medveten om varandras olika drivkrafter. Människor med olika preferenser blir lätt obekväma för varandra, att lägga sanningen på bordet och kräva förändring kan hota harmoni och gemenskap. Men att sopa under mattan hotar förändring, kreativitet och frihet för de människor som tycker att det är väldigt viktigt.

Sanningen är att båda preferenserna behövs bland människor och i vårt samhälle för att det ska bli stabilt och fungerande jämte nödvändig utveckling och förändring.

Det som föddes ur denna forskning utvecklades så småningom till Förändringens fyra rum, upptäckten hur vi människor rör oss genom fyra olika ”rum” -  i all förändring som vi går igenom i vår livstid.  Det första rummet är Nöjdhet (det var förresten det rum Claes Jansen upptäckte sist!). I det här rummet är allt är bra som det är och därför har vi inget behov av förändring. Men som vi vet förändras livet, det är livets kvalité. När nöjdheten gått förlorad är vi först inte medvetna om det, vi har kommit in i Censurens rum där vi låtsas att allt är bra fastän det inte är det. Småningom blir vi medvetna om att det skaver, men det brukar ändå ta en liten tid innan vi har erkänt det för oss själva. Vi pratar om förlust, förlusten av nöjdhet och en sinnesro, förlusten av en dröm eller verklighet vi trivdes med. När vi erkänner förlusten gör det ont och nu har vi kommit in i Förvirringens rum. Här är det mer som ett stormigt hav, ångestladdat och smärtsamt. Nu inser vi att någonting behöver förändras, men vi vet inte hur. Först när vi har accepterat den ”förlorade nöjdheten”, passerar vi en nollpunkt och kan komma vidare, repa mod och göra nya medvetna realistiska val. Nu närmar vi oss Inspirationen rum! Här kommer lösningarna oss till mötes, energin är tillbaka, idéerna sprudlar. Den gamla nöjdheten kan aldrig återskapas men en ny nöjdhet kan födas ur de nya omständigheterna.  I Inspirationens rum flödar kreativiteten, nya innovationer och möjligheter utifrån den rådande situationen blir till. Glädje, mening, högt i tak, kärlek och flow, som i kontakten med Nöjdhetens rum blir frön till en ny mer hållbar verklighet.

Och en ny nöjdhet har skapats.

Idag befinnner vi oss kollektivt någonstans mellan Censur och Förvirring när vi ser på klimathotet och vår kortsiktiga livsstil. När vi verkligen tar till oss hur det är ställt, inser vi att vi inte längre kan fortsätta att leva som vi gör. Det är en smärtsam sanning att ta till sig för de flesta människor, en förlust av det som är känt och bekvämt.

Det som är fascinerande med Fyrarummaren är ändå att när ”nollpunkten i förvirringen” är passerad kommer livet till mötes igen och vi kan se nya möjligheter tillsammans och jobba för dem. När jag accepterar vad jag har förlorat och ser verkligheten som den är just nu. Det har jag upplevt om och om igen i mina år med Förändringens fyra rum.

Vi kommer att hitta en ny livsstil när vi släpper taget om det gamla, en livsstil som är annorlunda, men för den skull förhoppningsvis inte sämre.Lyckan bor inte i konsumtion. Det är smärtsamma skygglappar vi sätter på oss när vi lever kortsiktigt och bränner ut både oss själva och planeten.

Kan du känna igen dig i Förändringens fyra rum? Hur tänker du om förändring och klimathotet? Hur tänker du om Greta och alla ungdomar som engagerar sig nu? Kan du relatera till den här texten?

Blir du nyfiken på Förändringens fyra rum har vi återkommande kostnadsfria informationsmöten här på Drottninggatan 55 i Stockholm. Här berättar vi mer om de olika instrument, verktyg och test som kan få oss att se varandra och ta tillvara de olikheter och möjligheter som finns på vår resa in i framtiden.